En enda liten vecka kvar till Namngivningen! Jag som hittills inte känt mig så stressad börjar nu känna lite tidspress. Dock tror jag inte att jag borde behöva känna så... Det finns lite att fixa. Lite bakning, lite planering (för hur "ceremonin" kommer se ut). Vem ska säga vad? När ska sång in? Blir allt för kort?
Men samtidigt så finns det ingen namngivning som är likadan som nån annan, så blir vår kort - ja då är det meningen att det ska vara så. Och för övrigt så känner jag inte att just själva "ceremonin" är det viktiga! Det viktiga är ju att så många människor valt att "ställa upp" för Fridolf och att vi äntligen kan samlas hela familjen (både Linus och min familj) tillsammans.

Nej, nu har jag inte tid och sitta här... Det finns som sagt saker att planera!!