Nu när jag kommit i byxor i stl 42 (ett av mina mål (måste förresten komma ihåg och "ticka" av den) med att gå ner i vikt) utan att nått ända in i mål (74 kilo) så kan ju nya mål sättas upp eller bildas under tiden.

För tre veckor sen var det marknadsafton här i stan och då rear många affärer ut en massa kläder och skor för vrakpriser. Jag var där och köpte ett par shorts i stl M. Trodde att de kanske skulle kunna passa (då jag enligt till exempel HM:s storleksguide har M) men när jag kom hem och provade dem för första gången (ja, dumt och inte prova innan man köper) så gick de på, men det blev ju inte direkt snyggt.

Först tänkte jag sälja dem, men folk fick mig på andra tankar och idag när jag provade dem igen så satt de liiiiiite bättre och suget efter att få dem att sitta perfekt växte!!!

Så detta är mitt nya mål!!
Få dessa byxor att sitta snyggt!!!

Det kanske inte hinner bli denna sommar, men nån gång ska de F-A-N sitta perfekt!!!

Ingen vägning idag... Jag har bestämt mig för att inte väga mig förrän den 29:e juni (då är det sista dagen av dessa 100 dagar!!) och det är nog bra för mig. Vågen har blivit en så stor del i denna viktresa (såklart) och ibland (som när motivationen tryter) lägger jag för stor vikt vid vad som står på vågen. Det ska väl egentligen inte spela så stor roll om jag ena veckan väger 80 och nästa vecka väger 81.. Vad är skillnaden egentligen? Bara inte ökningen blir konstant så att jag "rätt vad det är" är tillbaka på 121 kilo!

Nej, nu är det skönt att slippa vågen lite. Jag slappnar av, jag äter det jag vill, det jag känner att jag har "råd" med och vad vågen säger just idag spelar inte så stor roll! Man måste ju leva också!!!

Nu - handla. Snart - hämta Frille på förskolan!

Från 121,4 till 80,0 på ett år!!!

i alla fall till det på "riktigt" gått en år sedan mitt beslut, men satt och pillade lite med kort förut och då blev detta till:

Armarna är ju åt olika "håll" så det kanske blir lite fel då, men det är ändå en ganska stor skillnad..
Kan inte helt fatta att det är jag på båda bilderna.. Men nångång kanske jag gör det - fattar alltså..

Usch - de här bilderna kändes ganska avslöjande, även om jag bara visar upp ryggen. Men, men - den gamla kroppen är lämnad och jag är grymt mycket stoltare över den kropp jag idag kan/vågar visa upp!

JAG HAR ÄTIT GODIS!!! Och därmed misslyckats med ett av mina mål med 100 grymma dagar..

Usch och blä!
Men bara idag och inte sen igen förrän om ca 2 månader (när dessa 100 dagar är över)...

Ja, vi hade jättekul igår! Och jag åt INTE EN ENDA GODIS/CHIPS/OSTBÅGE - alltså jag klarade av typ VÄRLDENS utmaning!

Men jag måste berätta något roligt...
För cirka 2 år sen var jag på kompis Sannas 21-årsfest och träffade en hel del folk där! Bland annat en kille som heter Andreas. Vi har stöts på ett par gånger sen dess då hans flickvän bland annat var med och spelade i Bloody Sunday.
Igår träffades vi igen och båda vi har gjort ganska så stor förändring... Han har gått ner drygt 50 kilo (kommer inte ihåg exakta siffran) och jag har gått ner (näääästan) 40 kilo sen vi träffades för första gången!
På Sannas fest för två år sen kom vi med på samma kort som publicerats på facebook och igår togs ett nytt kort för att fota framgången och skillnaden för oss både - även den bilden publicerad på facebook!

Det blir kanske lite mycket av det här, men det kanske är bra för mig att visa detta - så att jag själv förstår vad jag egentligen har åtakommit... För jag tror fortfarande inte att detta är sant. Har jag verkligen sett ut sådär (2009)? Har jag varit så stor? Samtidigt tänker jag på något sätt att jag fortfarande ÄR så stor..
Det är konstigt hur hjärnan funkar (eller inte??) ibland!?

Snart verkar den här klänningen i alla fall vara FÖR stor...

1. Hej! Har följt dig ett tag här på bloggen och måste säga att jag tycker du är så grym! Fasiken vilken målmedvetenhet alltså! Väldigt impad! Jag vill gärna fortsätta följa din resa (om du tycker det är okej såklart)

En sån här kommentar gör mig bara så himla glad!! Att folk kan tycka så!! Jag själv kan ibland tänka att ja, det är en ganska ordentlig resa jag har gjort det senaste året. Dock hade jag inte behövt göra denna resa om jag från början "skött" mig... Så ibland kan det tyvärr uppstå lite "skämskänslor" när jag tänker på mina 35 tappade kilon..

Sen apropå att lösenordsskydda - det var egentligen bara för bildernas skull. Så det blir nog inte så mycket mer skrivet på den andra bloggen i så fall. Eftersom det är bilder på mig i bara underkläder så vill jag ha lite koll på vilka som ser dem...

2. Det skulle vara intressant att veta tid på 5km idag och hur länge du klarar plankan. Så man vet vilken utmaning du har :) Och kan tillägga att jag tror att du kommer att klara detta galant :D

Jag går 5 km på mellan 42 och 45 minuter... Och plankan orkade jag idag 2x40 sek, men har tidigare klarat 61 sekunder. Men tror nog ändå att min "startpunkt" där blir 40 sekunder för det är vad jag orkat med de senaste gångerna!

Mål som jag vill ha uppnått efter dessa 100 grymma dagar:

• Gå/springa 5 km på 30 minuter
• Klara plankan 1,5 minut
• Göra bra matval även ute
• Godis/snacks/kak-förbud
• Gå/springa 25 mil totalt
• Gå ner minst 7 kilo
• Magmått under 100

Detta ska uppnås genom:

• Intervallträning utomhus
• Hemmastyrketräning
• Simning för variations skull
• Promanader
• Cykling
• Godis och snacksmålet ska uppnås genom 15-sekundersregeln!
• Tänka till innan något slinker in i munnen!

Mina belöningar vid uppnådda mål:

• Klarar jag ALLA mål - då ska jag nog unna mig en tatuering
• Klarar jag -7 kilo kanske en massage skulle sitta fint?
• Klarar jag plankan 1,5 minut går jag till frisören!
• När jag gått 25 mil, borde jag väl få unna mig ett par nya skor att gå 25 mil till i?

Ganska kort skrivet men detta är alltså vad jag hoppas dessa 100 dagar kommer resultera i...

Jag funderar på att publicera "före-bilder" här på bloggen, men jag vill gärna ha kontroll på vilka som ser den - och då måste jag lösenordskydda hela bloggen...
En annan idé är att lösenordsskydda "vikt-bloggen" och publicera bilden där och så kan jag kontrollera vilka som får lösen dit..
Jag tror nästan det får bli så. Men det blir nog ändå inte förrän på onsdag då det hela drar igång på riktigt!

Jag ska formulera mina mål och förhoppningar med denna period, men de är nog inte färdigfomulerade förrän i helgen..

Veckovägningen sker i morgon på grund utav att vi inte sovit hemma inatt. Kan ju inte väga mig på nån annan våg, de kan ju vara olika inställda:-P.

Idag fick jag ÄNTLIGEN hem ett par plagg beställda från hm! Ett av dessa plagg var extra viktigt då det bestod i ett par byxor i stl 42! Nästan direkt var jag ju tvungen att prova dom och dom satt inte perfekt, men det gick med LÄTTHET på! Och de är helt användardugliga så - numer är jag inte bara 80-talist utan även 42-ist (???)!!!!

Det känns SJUKT skönt! Dock vet jag inte riktigt vart detta kommer sluta! Jag kommer fortsätta min resa mot 74 (kanske ännu mindre) för alla delmål är inte uppnådda (jag har i och för sig lagt till ett par mål från den ursprungliga listan så som -40, -50 (dvs vikt 71,4) och det här med byxorna då såklart).

Mål och delmål	Uppnått
Minus 10 kg	2011-09-07
Minus 20 kg	2011-11-16
Under 100 kg	2011-11-30
Minus 30 kg	2012-01-25
1 meter mindre	2012-01-25
Studentklänning	2012-01-27
BMI under 30
Minus 40 kg
Målvikt 74 kilo!!!
Minus 50 kg
Magmått under 100
Komma i Stl 42 (byxor)	2012-03-05

Men som sagt, så vet jag inte riktigt vart detta kommer sluta... Bara det slutar med att jag är nöjd och att jag kan fortsätta hålla en nyttigare inställning till mat och godsaker!

Ibland dyker lite sjuka tankar upp i huvudet på mig...
Som idag när jag nu väger 88 kilo och inser att jag inte varit så här "liten" på FLEEERA år. Jag har svårt att inse vad detta betyder.
Kan verkligen den här stora kroppen väga så lite?
Ibland fastnar jag i min gamla kropp och identifierar mig fortfarande med den...

Jag är långt ifrån smal, men jag är fasiken nära att ha en snygg(are) kropp.. Magen blir mindre, armarna blir mindre, kroppen blir lättare och det mesta här i livet (vad gäller att röra sig) har blivit så grymt mycket lättare. Förutom då, när jag slänger häftigt med vänsterhanden och förlovningsringen lätt glider av:-p, sätter den ibalnd på långfingret bara för att inte riskera att den ska åka av så lätt.

Jag är stolt över min resa och jag tycker inte det har varit så svårt men det är nog det som får mig att "tveka" lite i mina tankar.
Är det meningen att det ska vara så här lätt? Då kan man ju undra varför det inte var lätt "alla andra gånger" jag ville gå ner i vikt - under den tid jag gick upp i vikt??

En tanke till som väcktes idag är att jag idag väger omkring 10 kilo mindre än när Linus och jag träffades och blev ihop. Det känns sjukt!! Sjukt att jag gått UPP så mycket i vikt och sen ännu sjukare att jag gått NER ännu mer.

Idag provade jag ett par gamla byxor och de sitter alldeles för löst (såklart). Det "jobbiga" med detta är att byxorna "endast" är i stl 48. Enligt HM:s stoleksguide (till exempel) så skulle jag vid ingångsvikt och måtten då haft stl 54 (!!!!!) på byxor. Dock tyckte jag detta var alldeles för pinsamt att inse, så jag envisades med att tränga in mig i för små stolekar eller bara ha leggings på mig. Så jag hade aldrig byxor större än stl 50 och det var pinsamt nog.

När augustibilden togs hade jag gått ner ca 10 kilo tror jag.. Så vikten ligger nog nånstans vid 110-112 kanske...

Kanske kan använda byxorna och hävda att de är "baggy-byxor", eller?? (Och jag vet - det är kanske inte snyggt med sport-bh men det är skönt när man sitter hemma en dag och bara pluggar!)