En önskan som jag haft och delat med mig av till ett fåtal personer är önskan om att mina nyckelben ska "träda" fram och synas. För så har ju "ALLA" smala... Och då vill jag också ha det!!

Tog ett par bilder i helgen och kom fram till att i alla fall jag själv kan urskilja en liten skugga vid nyckelbenet.. Eller övertolkar jag bilden?

Jag publicerade en bild i min viktblogg som jag skrev i tidigare... En bild på mig själv när jag "hade på" mig min studentklänning. Den gick ju inte att stänga så, egentligen hängde den ju bara på kroppen.


Idag när jag kom hem från skolan så tänkte jag att jag skulle ge klänningen en andra chans, för jag är trots allt bara 7-8 kilon från den vikt jag hade när jag tog studenten. Sagt och gjort, jag provade och krängde på mig den och efter lite om och men så STÄNGDE jag den!!!!!



Nog för att den fortfarande sitter lite för tajt för att jag skulle börja använda den MEN!!!! Jag har idag alltså uppnått ÄNNU ETT delmål!!!!

Idag - vägdag!

Och som jag sa förra veckan så ville jag gå ner 1,2 kilo minst för att klara -30-målet.
Denna vecka gick jag ner 1,3 kilo!

Viktminskning v.4 -1,3kilo
Totalt - 30,1 kilo
Kvar till målet - 17,3 kilo

Vikt idag - 91,3
BMI - 31,59

Och eftersom -30-målet uppnåddes var det ju också dags för att mäta kroppen! Och jag kan härmed berätta att öven ett till delmål är uppnått!
Minska 100 cm på kroppen!

Jag har minskat 108,5 cm (mätt på 8 olika ställen).

Hals: -3,5
Arm: -7
Byst: -22,5
Under byst: -17
Mage: -22
Rumpa: -19,5
Lår: -13
Vad: -4

Om jag räknat rätt så borde detta bli 108,5 cm.


Så, nu är hälften av alla mina delmål uppnådda! Känns skönt att det faktiskt händer något! Och om ca 5 kilo kommer jag att ha uppnått ett mål till - nämligen "BMI under 30". För att vara exakt så hamnar jag på BMI 29,96 när jag väger 86,6 och dit är det idag exakt 4,7 kilo.. Så jag kämpar vidare!!

Det var fullt hus och full fart från första stund har det känts som. Jag var ju som sagt iväg på innebandy-cup i lördag och det gick ju som jag förväntade... Sist i gruppen, men det var ändå väldigt kul! Länge sen jag spelade med bara tjejer!

I söndags så hade vi match med "hela" Bloody Sunday. Eller hela var det ju inte, utan vi var 8 spelare varav 7 utespelare. Så det var en tuff MEN sjukt kul match! Vi förlorade med 6-1 men vi spelade SÅÅ jäkla bra så det kändes näääästan som en vinst! Så jag är på väldigt gott humör trots förlust som sagt!

Och så här kan man se ut på ena knät efter helg fylld med innebandy!

Och lite tankar inför onsdagens vägning - jag har tränat och rört mig bra den senaste veckan MEN i matväg har inte helgen varit bra. En halv pizza, en (barn)portion hamburgare o pommes på Sibylla och Thaibuffé på fredagen... Så blir det plus eller knappt något minus blir jag inte särskillt förvånad. Men vi får se... Jag har i alla fall inte "fuskvägt" mig NÅGOT den senaste veckan!

Just det! Har glömt berätta... Frille har fått sin 9:e tand - den första 14-månaderstanden!



Och de andra "14-månaderständerna" kommer nog inte dröja allt för länge tills de också dyker upp!

I morgon åker jag och 10 andra tjejer till Linköping för att spela en innebandycup. Kommer bli super! Hoppas på vinst men förväntar mig en sista-plats.

Det var nog mest det jag ville nu... Nu är det dags för mys i soffan med min nyblivna 30-åring till sambo och fästman! (Ja, han fyller idag!!)

Vi hörs i morgon igen!

Ja, som sagt så hade jag tänkt berätta för alla frågande om hur jag har gjort för att gå ner så mycket i vikt, på relativt kort tid.

Det jag har gjort (kortfattad version)

• Minskat intag av kalorier (ca 500-1000 mindre/dag. För att bibehålla startvikt skulle jag äta 2400 kcal)
• Utökad motion i form av innebandy och promenader (totalt 3-4 ggr i veckan)
• Mindre portioner!!!! (Äter alltid på en assiette)
• Skippat bröd (SJUKT mycket kalorier för så lite mat)
• Slutat dricka läsk (har inte druckit en droppe sedan juli 2011)
• Utnyttja alla chanserna till promenader
• Begränsat snacks/godis/kakor/mm
• Tillåtit mig att äta vad jag vill men har då begränsat mig till det jag lägger upp i en liten(!!!) skål

Det jag egentligen haft mest problem med är de gånger Linus haft något supergott snacks och jag "bara måste ha" och då ibland ätit en uns för mycket! MEN jag har ALDRIG nått upp till att äta 2400 kalorier om dagen!!!

 

Och här efter följer en ganska lång text, men denna text har de senaste dagarna satt sig i huvudet och jag är GRYMT mycket mer MOTIVERAD efter att jag läst denna text - Läs den du också!!! Texten är hämtad hos den här tjejen

*Nu riktar jag mig till dig som läser bloggen och som är på god väg mot, eller  redan sitter på en övervikt som kan vara till fara för ditt liv *

Om du inte känner dig mottaglig för kritik är det ingen idé att du läser vidare för texten är hård och jämförelserna hårddragna men jag vill försöka få dig att förstå vad det är du gör, eller inte gör.
Min förhoppning är att du ser vad du gör mot dig själv och att du reder ut dina prioriteringar för längst fram i livet borde du få sitta.
Snälla vet om att allt jag skriver skrivs med all min kärlek och förståelse.
Jag vill att du ska ta beslutet att rädda ditt eget liv!

Fetma och extrem fetma kan leda till döden, det vet vi, och denna text är som sagt hårddragen men säg att du inte kommer dö men att du kommer leva resten av ditt liv med att må som du gör idag… fundera över om du ens vill ha det så.

Är det så att du bär på en övervikt som faktiskt kan leda till döden så är du dessutom den enda som bär på botemedlet.
Det är ju toppen, du kan bli frisk!
Är det inte dags att göra något då?
De där små ursäkterna som bara är gnäll kring små små detaljer t.ex…

”Jag gillar inte grönsakeeeeeer!”
”Jag tycker inte om broccoliiiiii!”
”Vatten smakar ju ingeeeet!”

Känner du igen dig? Det gör jag.

”Det är för dyyyyrt att köpa nyttig mat!”
”Det är för dyyyyrt med träningskort!”
”Det är för tids-kräv-an-deeee!”

Om du fått en annan typ av diagnos som kan ha dödlig utgång, vad hade du gjort då?
Hade du då inte valt att lägga ner både pengar och tid för att få överleva?
Hade du då inte ansett att ditt liv är värt mer än att du ska ha råd att köpa hem snask eller äta ute på restaurant eller gå på bio?
Är inte ditt liv värt mer?
Hur kan du sätta ett pris på det?

DU sitter på din bromsmedicin!
DU sitter på dina symptomlindrare!
DU sitter på ditt eget botemedel – så varför gör du inget?!

Om du hade fått veta att du har vilken annan sjukdom som helst som kunde innebära att du dog så hade du sett till att du fick den bästa medicinen.
Hade du dessutom fått veta att det fanns ett botemedel som tog bort hela din sjukdom och såg till att du fick leva så skulle du gör ALLT för att få det.

 

Jag riktar mig fortfarande till dig som är sjuk eller är på väg att bli sjuk pga din fetma/extrema fetma. Jag riktar mig till dig som dagligen tänker på din storlek i negativa banor. Jag riktar mig till dig som verkligen, verkligen, verkligen vill gå ner i vikt.

Sluta hoppas – det hjälper inte!
Sluta önska – det hjälper inte!
Sluta tyck synd om dig själv – det tar dig bara längre bort från mål!
Sluta hitta på undanflykter och sluta gnälla om broccoli?!!!

Dom där grönsakerna och de där andra livsmedlen som dina smaklökar ännu inte är vana vid – dom är din bromsmedicin. Get used to it!
Dom där stunderna då du går emot vad som är bekvämt, trotsar det som känns tryggt och vågar svettas eller när du väljer att saka undan skitmat och snask för att investera i gymkort/personlig träning/kostschema – det är ditt botemedel.

Ja, den nyttiga maten kanske är lite dyrare – men den räddar ditt liv!!!?

 

Ja, nu är jag hård och ja, jag är till och med lite förbannad vilket händer väldigt, väldigt sällan. Jag är bara så led på allt detta önskande och hoppas:ande.
Varför jag är trött på det handlar egentligen inte om er.
Det handlar om mig.
Min ilska just nu är riktad mot mitt gamla jag som gjorde mig själv så himla, himla illa och som hittade på ursäkter, grät, tyckte synd om sig själv och framför allt - frånsa sig allt egenansvar!

Förstå att det är DU som har ansvar för vad du väljer att stoppa i munnen och hur du väljer att röra på dig – ingen annan!

 

Du har fått veta att du har utvecklat lungcancer.
Den går fortfarande att ta bort.
Du kan bli helt återställd, tom friskare än du var innan.
Sen säger läkarna att medicinering och behandling kommer vara dyrare än de cigarettkostnader du har.
Och du väljer en billigare död framför en lite dyrare väg mot att få bli fri i livet?
I dont think so!

Du kan bli frisk och det är bara bara du som bestämmer utgången.

Leva på riktigt, leva halvt eller kanske, kanske, dö?

Veckovägning igen då!
Riktigt bra viktminskning denna vecka också! Känner -30 på ingång men även "80-nånting" är ganska nära..

Viktminskning v.3 -1,4 kilo
Totalt - 28,8 kilo
Kvar till målet - 18,6 kilo

Vikt idag - 92,6
BMI - 32,04

Så, nu är det bara 1,2 kilo kvar till -30 totalt. 2,6 kilo kvar till "80-nånting" och det känns som att det förut ganska avlägsna målet 74 snart är farligt nära.. Vad gör jag när (om) jag kommer i mål? Jag har inte satt upp nån belöning för mig själv än... Men jag är lite sugen på en tatuering, eller bara att köpa en helt ny garderob.
Jaja, det tåls att tänka på!

Förresten så tänkte jag hinna med ett till inlägg idag där jag skriver om hur jag har lyckats med att gå ner (nästan) 29 kilo. Har nämligen fått frågan om det från några stycken bland vänner och familj!

Ska fnula lite på det och så kommer det nog upp senare ikväll... Säg, kanske vid 20-21?

Och till sist så går min utmaning "28 dagar senare" väldigt bra! Klarar mig utmärkt utan ALLT snacks!

Ja, nu är jag lite småstressad. Inför morgondagen!! En ny termin (näst sista!!!!) börjar för mig i morgon och Fridolf ska, som bekant, börja inskolas. Linus sköter inskolningen i morgon, sen får vi se hur resten av veckan ser ut... Jag har ju i alla fall den hel del att göra - nämligen LÄSA! Har redan börjat, detta mest för att jag blir så otroligt stressad och tänker - börjar jag inte nu så hinner jag aldrig med något!!!
"Problemet" med detta är att jag oftast aldrig hinner läsa klart (fy på mig) men jag har ändå, relativt utan problem, klarad mig under 2,5 år på universitetet... Varför skulle jag börja tabba mig nu? I så fall är det Frilles fel:-p. Det är ju han som är "förändringen".

Nej jag får helt enkelt ställa in mig på att allt blir skit och att jag sedan blir positivt överraskad när allt löser sig:-D!

Blä, i morgon måste jag upp tidigt. Ska vara i skolan 08.15..

Vi hörs!

Återigen handlar detta om gruppen på facebook, men det blir nog lite kul för er också:-P.

Någon i gruppen efterfrågade före- och efterbilder... Någon sådan kan ju inte jag visa men jag skapade en före- och halvvägsbild.

Ville visa er den (och kom gärna med en MASSA positiva kommentarer - så som "meeeen gud, vilken skillnad" "himlans vad smal du är" (ja, ni fattar kanske?)).

20 kilo to go!!!

HEJA HEJA!!!

Hade ju tänkt berätta en sak...

Den gruppen på facebook som jag berättade om häromdagen har tillsammans (inte alla, men många i gruppen) startat en utmaning kallad "28 dagar senare", där godis, sötsaker och liknande utesluts HELT under 28 dagar! Sen kan man lägga till lite egna mål med dessa dagar också...

Jag hoppade på utmaningen och tänkte då, att under dessa 28 dagar ha

• Totalförbud mot godis, kakor och snacks
• Matförbud efter 19.00 (förutom de dagar jag tränat)
• Alkoholstopp
• Göra någon sorts hemmaträning varje dag (dvs plankan, armhävningar, situps mm)

Ja, det var nog det...

Och för övrigt så har redan två dagar av utmaningen gått. Idag är alltså 3:e dagen!!

Har lånat bilden från denna blogg

Jag är ensam hemma med Frille denna vecka och vi får båda göra oss redo för skola nästa vecka. Jag för universitetet och Frille för förskolan... Så de sista dagarna här nu får vi passa på och mysa och leka och kramas och ja, jag vet inte allt möjligt!

Har förresten vägt mig idag igen (som vanligt på onsdagar) och det blev en helt ok vecka...

Viktminskning v.2 - 0,7 kilo
Totalt - 27,4 kilo
Kvar till målet - 20 kilo

Vikt idag - 94,0
BMI - 32,52

Nu alltså bara 2,6 kilo kvar till ännu ett delmål, -30 kilo! Och jag måste nog hålla mig från att mäta mig igen till jag gått förbi det delmålet. Då kanske jag uppnår 2 delmål samtidigt.

Jaja, det var allt för nu..

Igår slog jag av en konstig tanke... Men först lite förhandsinformation.

Igår gick jag med i en grupp på facebook, en grupp där alla har viktnedgång och viljan att förändra kroppen gemensamt. Jag tror vi är uppåt 150 personer med i gruppen och igår blev vi ombedda att skriva in vikt, rumpmått, magmått och midjemått i en tabell och om tre veckor skriver vi en ny och ser hur stor förändring vi gör tillsammans.

Men i alla fall, jag tittade igenom lite vad folk vägde och skrivit för mått - lite för att jämföra med mig själv. Medan jag bläddrade såg jag folk med vikt alltifrån 65 till 130 och den konstiga tanken som slog kom när jag stannade till på folk med ungefär samma vikt som mig (idag), var att de hade ungefär samma mått som mig. Kanske inte låter så kontigt, MEN jag blev alltså förvånad och tänkte - kan nån som väger så mycket mindre än mig vara lika stor? Lägg då märke till min tanke - väger mycket mindre. Det är nästan så att min hjärna fortfarande identifierar sig som en 120-kilo Becka och inte den vikt jag FAKTISKT har idag och den storlek som jag har idag.

Jag blev förvånad över att jag fortfarande inte tagit till mig att jag har gått ner en MASSA i vikt!

Och för att återkomma till den gruppen på facebook så blir jag sjukt motiverad av den, men får även lite prestationsångest. Men mestadels motiverad - som idag när jag var i köket och vårt raserade pepparkakshus står på bänken. Jag tar en bit med två nonstops på och stoppar den i munnen, men jag spottar direkt ut den - varför ska jag äta den? Jag är inte sugen, jag är inte ens hungrig, den bara slank in. Vilken annan dag som helst så hade jag tänkt - äsch, nu är den redan i munnen så då kan jag lika gärna äta upp den!
Är nästan lite stolt över mig själv som lät bli att äta den!

Förövrigt så var jag "tvungen" att passa på att ta en promenad när Frille ändå skulle sova. Så nästan en timmes promenad i 7,5 km/h brände nog 500-550 kalorier! Bra där! Och Frille agerade ju extraträning när han utgjorde extravikt med vagnen! Ännu bättre!

Jaja, nu blev det långt.. Hoppas nån orkar läsa hela:-P

Jag skrev för ett par veckor sen att jag var på god väg mot att nå ännu ett mål i min "delmålslista" och det var att minska 100 cm (mätt på 8 olika ställen på kroppen).

Idag gjorde jag en fuskmätning och kom tillslut fram till att jag nu endast har 1 cm kvar att går ner för att uppnå det målet!!!! Motiverande att vara så nära, men lite provocerande också!! Så nu är jag alltså 99 cm mindre än för drygt 7 månader sen (första mätningen gjordes i maj 2011)! Inte så kontigt att kläder sitter bättre på kroppen numer!

Sen har jag börjat fundera lite kring min lista med mål och delmål och tänker att jag kanske ska lägga in lite mål kring prestationer.. Alltså typ - orka springa 2 km, 5 km osv. Men jag vet inte... Jag har ju aldrig varit "springartypen". Men det är kanske dags att jag blir en??

Sen har jag även tänkt på det här med klädstorlekarna. En dröm skulle ju vara att komma i stl 40/42 i byxor (oftast där jag har problem) och då hänger ju det samman med kroppsmått... Så jag tänkte kolla upp vad till exempel HM anser vara en storlek 40 el 42 och ha de måtten som mål också.

Ska nog skriva in det och så får vi se hur, när och OM jag kommer dit! Viktigast är kanske att jag mår bra!

Jaja, det finns mycket att tänka på... Fortsättning följer!

Ja, första "invägning" för detta år!

Och jag är positivt överraskad för det hela slutade på -1,1 kilo! Dock kan jag inte riktigt glädjas så mycket idag då mensen är påväg och jag (som vanligt) inte är på mitt topphumör då...

Viktminskning v.1 - 1,1 kilo
Totalt - 26,7 kilo
Kvar till målet - 20,7

Vikt idag - 94,7
BMI - 32,76

Jag har under hela "viktresan" fört anteckningar på hur det gått från vecka till vecka. Där skriver jag upp hur mycket jag gått ner senaste veckan, aktuellt BMI, total viktnedgång, kvar till målet och hur mycket jag gått ner sedan jag bytte tillvägagångssätt. Sen för jag även "måttanteckningar" då och då (egentligen vid tiotalkilo-nedgång, men det blir fuskmätningar ibland:-P) och tar bilder på kroppen ifört endast trosor och bh. Det är skönt att ha det för att titta och jämföra, se exakt vad som hänt när...



Kom på nu att jag kanske ska börja föra anteckningar över hur mycket jag rör mig också...? Jag får se, vet inte om jag "orkar".